Eva Sanner |
Psykologi
Jag
har tappat träningslusten!
Hej Eva, Jag undrar om du skulle kunna ge mig något råd. För tre
år sedan började jag träna regelbundet (mest löpning och aerobics)
och idrott blev mitt stora intresse. En kort tid därefter utvecklade
jag en ätstörning och min träningsmängd ökade markant till ca.
10 pass per vecka. det senaste året har jag lyckats ta mig ur
anorexin och byggt upp ett normalt liv igen, med en nyttig träningsmängd
på ca 3–4 pass per vecka. När jag blev förkyld för 4 månader sedan,
tog jag ett träningsuppehåll och jag kände då att jag verkligen
mådde bra av att bara vila ett par veckor. Men sedan dess har
jag inte tränat en enda gång. När jag var inne i min träningshysteri
ville jag bli smal, men jag tyckte samtidigt att det var riktigt
kul att testa nya klasser. Jag tycker alltså att jag har fått
ett positivt intryck av idrott, trots att jag samtidigt var sjuk.
Nu är jag helt frisk och lycklig och jag vill träna för att stärka
kroppen och känna mig pigg, inte för att få en pinne till kropp.
Problemet är att jag plötsligt tycker att all sport är så trist.
Jag har försökt att variera med racketsport, bollsport och kampsport,
men inget är kul. Att gå på ett vanligt hederligt aerobicspass
skulle jag inte stå ut med av tristess. Min grundkondition har
jag kvar än, men det lär ju inte hålla livet ut om jag aldrig
mer tränar. Hur ska man orka ha ett och samma intresse ett helt
liv? Jag vill ju träna för att hålla mig frisk och vara sund.
Hälsningar
från Sofia, »den eviga soffliggaren«
Hej
Sofia!
Det låter som om du har tränat så mycket de senaste åren att du
helt har tappat lusten. När du var inne i din träningshysteri,
så tyckte du att det var roligt. Jag skulle tro att du då var
lite hög på dig själv, av din träning och de kickar du fick. Nu
när du inte tränar alls, får du inte heller uppleva de positiva
känslorna – inte ens någon gång ibland. Mitt tips är att du provar
nya aktiviteter, som kan ge dig en annorlunda upplevelse av kroppen.
Nia är till exempel en kombination av dans, aerobics och tai chi
som är spännande och annorlunda. Eller testa afrikansk eller orientalisk
dans – att binda en sjal runt höften och skaka loss bysten är
att göra något med kroppen som vi inte är så vana vid. Detta kan
ge en väl så positiv upplevelse som ett aerobicspass – men är
definitivt annorlunda! Prova dig fram i .oran av yoga, qi gong
med mera. Så småningom kanske du har lust att jogga eller gå på
aerobics igen – och då är det ju bara att köra. Följ lustprincipen.
Du undrar hur man ska orka ha samma intresse ett helt liv – svaret
är att det har man inte. Men träning behöver inte vara ett intresse,
det räcker med att det är något du gör för att må bra och få energi
över till annat.
Lycka
till! Eva
Mitt
träningssug är också borta!
Finns det några knep för hur jag ska få tillbaka träningsglädjen?
Jag tycker inte det är kul längre. I ett års tid har jag flera
gånger i veckan bara struntat i att gå och träna, vilket är ett
helt nytt betende för mig. Jag har försökt allt för att komma
igång igen: Jag har planerat en vecka i förväg vilka dagar och
pass som jag ska gå på kommande vecka (3 stycken för att inte
ha ouppnåeliga ambitioner), tagit varje dag som den kommer och
tagit med mig träningskläder till jobbet för att gå direkt när
jag slutar. Jag har också provat att bestämma tider med en kompis.
Ändå slutar det alltid med att jag går hem i stället för till
gymmet och sedan inte kommer iväg. Jag har i .era år tränat allt
möjligt från styrketräning till olika pass och oftast tränat själv
och kommit iväg utan problem. I början av förra året utbildade
jag mig till styrketräningsinstruktör men har inte jobbat som
det. Sedan kursen har jag varit sjuk i fem veckor förra våren
och förkyld sex gånger sedan i september och jag tappade då rytmen
med att komma iväg. Min »träningskompis« har också varit förkyld
ofta och då har jag inte heller gått iväg. Min sambo tränar cirka
fyra gånger i veckan, som även jag gjorde tidigare, så det är
inte för att vara hemma med honom jag inte går till gymmet. Jag
tyckte verkligen att det var kul att träna förut och kunde inte
förstå folk som »aldrig kom iväg«. Nu har jag blivit så själv.
Hur ska jag göra för att hitta glädjen som jag vet att träningen
kan innebära och prioritera det istället för att sitta hemma i
soffan och dega?
Med
vänlig hälsning, Ulrika Johansson
Hej
Ulrika!
En del av det jag skriver ovan kan också gälla dig – att prova
nya saker, göra sånt som är lite konstigt och spännande och uppleva
sin kropp på ett nytt sätt. När du berättar hur mycket du har
varit sjuk börjar jag misstänka att du varit lite övertränad.
De upprepade förkylningarna är ett tecken på att kroppen inte
är i balans. Om du inte redan äter kosttillskott, börja med det
nu och ät ett multivitaminpreparat som täcker in kroppens alla
behov. Som du själv skriver så har du »tappat rytmen med att komma
iväg«. Kanske behöver du vila lite till innan det kan börja kännas
roligt igen. Känn efter vad du själv vill och blanda inte ihop
det med vad man »bör« göra för att vara duktig och fin i andras
ögon. Innan du börjar träna på allvar tycker jag att du ska ta
en period med lugn och försiktig träning – simning, promenader
och cykelturer. Yoga är en form av träning som stretchar och balanserar
kroppen, men utan att skapa stress i organismen. Kanske något
för dig att prova? Så småningom kommer lusten tillbaka, om du
ger dig själv tid. Du skriver ingenting om ditt liv i övrigt –
om du trivs med ditt jobb eller din utbildning, om ditt kärleksförhållande
fungerar bra, om du vill jobba som träningsinstruktör eller om
du lagt detta på hyllan. Ibland kan den »tappade träningssugen«
handla om andra saker – att vi är sorgsna, missnöjda eller uppgivna
när det gäller något helt annat i våra liv, men som vi känner
att vi inte kan påverka.
Eva
Fler
frågor!
Fråga
vår Expertpanel
Jag
vill tipsa en vän om den här artikel!
|
