Allt fler skaffar lökar plastiga

Allt fler tjejer förstorar brösten på konstgjord väg. Oavsett om man tävlar i fitness, är glad motionär eller soffpotatis »ska« kroppen prydas med en fyllig c-kupa.
Är detta en trend, en teknisk landvinning eller en kvinnofälla?

Text Marie: Kjellnäs
Illustration: Janetta Nyberg

Bröst. Tuttar. Liljekullar, barm, behag. Rattar, pattar, lökar, meloner, bomber. Myggbett, taxöron, stekta ägg. Kära barn har många namn – och lika många former. Åtminstone har det varit så, historiskt sett. Nu tycks utvecklingen vara på väg mot allt mer standardiserade bystmått, med utgångspunkt i silikontyngda tv-kändisar och artister.

Silikonfakta - Det finns i dag tre typer av implantat som används vid bröstförstoringar. Alla har ett hölje av flera lager silikon men innehållet skiftar. - Silikonimplantat finns i två former: den ena har sirapsliknande konsistens och den andra, som är fastare i formen, brukar liknas vid geléhallon. Den tredje typen innehåller koksalt. - Alla typer av implantat åldras fortare än resten av kroppen; man brukar räkna med en livslängd på 10 till 20 år. Vill man behålla formen bör implantaten bytas ut vart tionde år. - Tre till sex procent av dem som förstorar brösten drabbas av så kallad kapselsammandragning: att vävnaden närmast protesen drar ihop sig och gör att brösten hårdnar eller att protesen förskjuts i sidled. Om implantatet läggs in via ett snitt i vårtgården finns det risk att nerver som styr amningen skadas. Det finns dock inga kända kopplingar mellan silikonbröst och bröstcancer. - En bröstförstoring kostar mellan 30 000 och 45 000 på svenska privatkliniker. Källa: Medical link

Den som »missgynnats« genetiskt, eller sett sina bröst krympa efter år av träning eller amning, kan snabbt och enkelt fylla på med konstgjort material hos närmaste plastikklinik. Enligt en färsk Sifo-undersökning är var fjärde svensk kvinna mellan 15 och 29 år beredd att ta till kniven för att förbättra sitt utseende. Och högst på önskelistan står nya bröst.

Är då denna utveckling tragisk och skrämmande, eller rentav en ynnest gentemot kvinnor som är så fixerade vid sin bröststorlek att de missar vad livet egentligen handlar om? Det beror förstås på vem man frågar.

De flesta vill ha c-kupa
Plastikkirurgen Michael Olenius arbetar vid Kirurgcentrum i Stockholm och är ordförande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi. Han berättar att den typiska silikonpatienten är antingen en kvinna över 30 som ammat två barn och vill ha tillbaka sin forna byst – eller en yngre tjej som skäms för att visa brösten för sin partner eller gå lättklädd bland folk. Bland kunderna finns också många vältränade tjejer, som sett bystmåttet minska i takt med att träningsdosen blivit allt större.

Vill du läsa hela artikeln, köp senaste numret i handeln, eller boka din prenumeration så får du tidningen från och med nästa nummer.