Eva Sanner

PSYKOLOGI

Matkrig med vännerna
Jag befinner mig i ett krig mellan min åsikt om hur jag vill leva mitt liv, och hur vissa andra tycker att man ska leva. Jag har försökt att hålla min kropp i så gott trim som möjligt under många år nu, med allt från löpning till byggträning på gym.

Detta har naturligtvist inneburit att jag med tiden lärt en del om det som ligger vid sidan av träningen. Som det här med hur viktig maten är med mera. Men det är just det som också ställer till det för mig i förhållande till andra som inte lever som jag.

Jag behöver äta fem till sex mål per dag för att må bra. Det innebär ofta att jag måste tacka nej till saker och ting för att det rubbar mina mattider. Om jag någon gång skulle slarva och hoppa över en måltid känner jag mig dålig.

Är det något fel på mig, eftersom jag prioriterar träning, mat och energi så högt? Mina vänner, som inte tränar, har svårt att acceptera mina prioriteringar. Något som gör det mycket svårt för mig i det sociala umgänget, och tär på psyket i längden.

Per Hansson

Att ta hand om kroppen genom att träna och äta rätt är en skola. Gradvis lär man sig vad som fungerar, dels genom att iaktta sin egen kropp och dess reaktioner, dels genom att läsa eller på annat sätt tillägna sig nya kunskaper.

Detta är naturligtvis någonting väldigt bra. Motion och rätt kost är vägar till ett längre och friskare liv. Men det är väldigt lätt att bli hemmablind. Många människor har inte den kunskap som du skaffat dig under många år.

Jag tror själv, utifrån min erfarenhet och kunskap, att dålig självkänsla är en stor orsak till att många människor missköter sig fysiskt. De tycker helt enkelt inte om sig själva tillräckligt för att lägga ner omsorg på kroppen. De tröstar sig kanske med snabba kolhydrater för att få lite guldkant på tillvaron. När i själva verket den riktiga livskvaliteten handlar om något helt annat.

Att vara i form fysiskt ger många möjligheter, men det är inte ett mål i sig. Genom att hålla sig i trim orkar man leva mer; njuta av naturen och en ha aktiv fritid samt jobba effektivare.

Det är för livet vi tränar. För att orka vara med våra vänner och göra roliga saker tillsammans med dem. För inte känna oss begränsade av en kropp som inte orkar.

Det är här som jag tror att du kan ha hamnat lite fel. Du tackar ofta nej till saker för att du behöver ta hand om din kost och äta de mål som du brukar. Jag tycker att du skulle fundera över vad du missar. Social kontakt med andra är också hälsosamt och välgörande, fast på ett annat plan. Känslomässig kost för själen, skulle man kunna säga.

Att vara disciplinerad kan ge en känsla av trygghet, så länge man förmår hålla disciplinen. Men det kommer alltid att hända saker som spräcker schemat och förstör den fina kurvan. Ju mer fast du är i ditt tänkande, desto jobbigare är det när detta händer.

Det viktiga på lång sikt är inte att du varje dag äter helt perfekt – utan att du för det mesta i din vardag äter bra och tränar. Låt andra leva som de gör och uppskatta dina vänner som de är. På så sätt blir de också mer toleranta mot dig och din livsstil.

Eva

Varför går jag inte ned i vikt?
Jag är en 16-årig tjej som i stort sett hela mitt liv har försökt att gå ned i vikt. Jag har provat det mesta, utan resultat. Nu är jag 1,70 lång och väger ungefär 63 kilo. Enligt BMI är jag helt normalviktig, men jag vill gå ned till 53–54 kilo.

Förut tränade jag hårt nästan varje dag och åt i stort sett ingenting. Då gick jag varken upp eller ned i vikt. Nu tränar jag en till två gånger i veckan, och äter mer mat, men inte godis och chips. Nu går jag bara upp i vikt och har inte blivit smalare. Vad gör jag för fel? Hur ska jag göra för att gå ned i vikt?

Mel

Du skriver: »Enligt bmi är jag helt normalviktig, men jag vill gå ned«. Varför vill du då gå ned i vikt? Tror du att du blir snyggare om du är smalare? Eller mer uppskattad av killar? Mer framgångsrik?

Men handen på hjärtat – vem tycker att ett benrangel är vackert? Du har en helt frisk kropp, som dessutom är normalviktig vid 63 kilo. Det betyder att om du skulle gå ned tio kilo, skulle du riskera att bli sjuk.

Ditt sätt att se på din kropp är osunt. Fortsätter du att tänka som nu, finns risken att du utvecklar ett ännu sämre förhållningssätt till mat och kanske allvarliga ätstörningar.

Det är tufft att vara ung i dag. Kraven är hårda när det gäller beteende, utseende som prestation. Kanske vill du bli smalare för att det skulle kännas så skönt att vara duktig på att gå ned i vikt, eller så längtar du efter att få kontroll över din tillvaro? Men snälla – försök inte kontrollera det som är naturligt. Du växer fortfarande och behöver mat för att bygga upp din kropp för ett långt och hälsosamt liv.

»När jag inte gör något alls och äter det jag känner för går jag varken upp eller ned«, skriver du. Fantastiskt! Din kropp är i balans. Du behöver inte göra något mer. Var tacksam att din kropp fortfarande är frisk, fast du inte varit särskilt snäll mot den. Njut av livet och dig själv och vänta med att gå ned i vikt tills du verkligen är överviktig.

Eva

Fler frågor!

Fråga vår Expertpanel

Jag vill tipsa en vän om den här sidan!