Kolhydrater

Välkommen till Paulúns lilla kostskola! I några nummer framöver får vi lära oss mer om näringsämnena. Först ut är kolhydrater. Det ämnet spänner över två nummer, då vi går igenom det viktiga glykemiska indexet i nästa avsnitt.

Denna månad lär Fredrik Paulún ut hur
rätt användning av kolhydrater ger dig ökad styrka, fettförbränning
och bättre träningsresultat. Men han berättar också att du inte längre kan lassa in hur mycket spagetti som helst…

Kolhydrater finns i många olika livsmedel. De som innehåller mest är pasta, ris, potatis, bröd, bönor, linser, frukt, vissa grönsaker (till exempel majs), spannmålsprodukter, rotfrukter och olika typer av socker (till exempel vitt socker eller honung). Kolhydrater utgör ofta en stor del av vårt energiintag och är helt nödvändiga för att vi ska kunna träna hårt, speciellt anaerob träning, det vill säga träning som inte kräver så mycket syre, till exempel styrketräning.

Kolhydraterna lagras inne i musklerna i form av glykogen, och används när du tränar riktigt hårt. Varje gram glykogen binder nästan tre gram vatten och det betyder att det är ett tungt näringsämne som du har begränsade depåer av. De räcker sällan för mer än 60–90 minuters hård träning. Hur stor del av ditt energiintag som bör komma från kolhydrater är individuellt.

Tidigare var den rådande åsikten bland näringsfysiologer att ”mer är bättre” när det gäller kolhydrater, men i dag vet vi att det kan bli för mycket även av detta näringsämne. När kolhydraterna når blodet stimulerar de frisättning av insulin. Det är ett hormon som fungerar som en nyckel i många av kroppens celler. Nyckeln låser upp cellerna så att blodsockret kan tas upp. Resultatet blir att blodsockret sjunker och kolhydraterna kan göra nytta i cellerna.

Insulin har dock ett par baksidor. Det är mycket fettbildande, eftersom det också öppnar fettcellerna. Det anses också kunna skada hjärtat och blodkärlen samtidigt som det ökar risken för diabetes. Lagom mängd kolhydrater är därför bäst. För mycket kan göra oss både feta och sjuka. Här spelar också det glykemiska indexet en viktig roll, eftersom det tillåter dig att styra hur mycket insulin som ska frigöras. Mer om detta får du reda på i nästa avsnitt av Paulúns lilla kostskola.

Vill du läsa hela artikeln? Boka din prenumeration eller köp det senaste numret i handeln.