Lina Martinsson

MEDICIN

Hur träna efter tropisk feber?
Jag är en tjej på 27 år som nyligen varit i Asien i fyra veckor, där jag drog på mig denguefeber och något slags parasit. Min fråga är: hur påverkar Denguefeber kroppen efter att själva symptomen försvunnit? När kan jag börja träna och hur skall jag gå till väga för att inte chocka kroppen? Förut tränade jag fem sex dagar i veckan, både styrka och kondition, och var i extremt god form. Nu är jag helt slut, mår illa och har tappat sju kilo. Hjälp mig!

Frustrerad och träningssugen

Dengue är en över tvåhundra år gammal virussjukdom som härjar bland människor som lever i tropiska klimat. Smittan sprids via myggbett. Det finns inget vaccin mot dengue, utan det gäller att skydda sig mot myggbetten.

Sjukdomen börjar med hög feber, huvudvärk, svår muskel- och ledvärk. Även mardrömmar sägs drabba den insjuknade. Efter att ha tillfrisknat drabbas en del av nedstämdhet under några veckor. Har man väl haft dengue en gång så har man livslång immunitet – men bara mot just det denguevirus man haft.

Har du något återbesök planerat till din infektionsläkare? I så fall tycker jag du ska avstå från träning tills dess, för att få klartecken att sjukdomen anses vara helt botad. Om du inte har något återbesök, be att få ett eller uppsök din husläkare för samma typ av efterkontroll. När du är friskförklarad vid ett läkarbesök kan du ta tag i uppbyggnadsarbetet - inte förr.

Sjukgymnasten på den infektionsklinik där du behandlats i Sverige kan hjälpa dig komma igång. Den personen har tillgång till din journal och kan också rådfråga din doktor åt dig om något specifikt problem uppstår i träningsfrågan. Att du är träningssugen är ett gott tecken på tillfrisknande. Det vore dock rent ut sagt idiotiskt att skynda sig igång efter en sådan svår infektionssjukdom. Får du inga andra praktiska tips kan du med sunt förnuft följa detta:

Generellt är det samma princip som gäller för träning som efter de flesta svåra virussjukdomar: långsam återhämtning och lika långsam upptrappning av träning. Avbryt vid obehag eller sjukdomskänsla! Utgå från försiktig konditionsträning. Gör det du orkar utföra nu utan större ansträngning, till exempel promenad i lugn takt i 40 minuter, tre gånger i veckan. Ät och drick rikligt och se till att förse kroppen med näring så att muskulaturen kan återhämta sig och bygga upp sig igen.

Öka träningsdosen långsamt under två veckor till rask promenad och gå därefter över till jogging. Lägg efter någon vecka till lätt styrketräning två gånger i veckan, och fortsätt så tills du gått upp åtminstone halva den vikt du förlorade under sjukdomen. Därefter är du - om du mår bra – redo för gymmet igen. Med stor försiktighet.

Lina

Hjälper träning mot åderbråck?
Jag är en tjej på 21 år som har börjat få ytliga blodkärl som ser ut som åderbråck (fast inte är utstående) på mina ben. Detta kommer väl säkerligen att utvecklas till åderbråck. Finns det något som kan förhindra detta? Jag tränar cirka fem gånger i veckan – kan det hjälpa? Har hört att man kan ta bort åderbråck, hur går det till och vad kostar det?

En som vill kunna visa sina ben.

Vener är blodådror med tunna väggar som med hjälp av ett inre klaffsystem och de stora musklernas rörelser, för syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. Vidgade, ytliga vener kallas åderbråck eller »varicer«. Våra gener styr benägengeten att få åderbråck, men man kan försöka motverka processen:

Fysisk träning är allmänt bra mot kärlsjuka. Genom att träna upp en stark »muskelpump« i vadmuskulaturen förbättras blodets återflöde mot hjärtat genom de djupa venerna inuti muskulaturen. De ytliga venerna slipper därmed stor belastning. Det är emellertid svårt att specifikt förebygga åderbråck endast på det sättet.

För att undvika utveckling av åderbråck kan man använda stödstrumpor. De är speciellt tillverkade för att hålla ett mottryck om benet generellt och därmed »hålla emot« trycket inuti de bråckhotade venerna. Kontakta en sjukgymnast i telefonkatalogen för praktiska tips på bra strumpsorter och tillverkare.

Yrkesgrupper som står många timmar om dagen, som affärsbiträden, ligger i riskzonen för att få åderbråck. Det finns också tillstånd som ökar risken; ett känt sådant är graviditet. Ja, man kan operera bort åderbråck. Om det utförs av landstinget kostar det inte mer än ett vanligt sjukhusbesök. Det är i dag ett vanligt kirurgiskt ingrepp. Eftersom livsuppehållande operationer prioriteras, avstår dock vissa sjukhus i dag från att utföra så många åderbråcksoperationer.

Ingreppet görs ofta som ett dagkirurgiskt ingrepp, man behöver alltså inte sova över på sjukhuset. Patienten sover med narkos eller har ryggbedövning så att nederdelen av kroppen inte känner smärta. Kirurgen lägger ett litet ytligt hudsnitt nära själva den blå »bubblan « som utgörs av bråcket. Med fina trådar (ligaturer) snörs bägge ändar av bråcket av. »Bubblan« mellan knutarna skärs bort. Blodet väljer sedan någon av de många andra ådrorna på sin väg tillbaka till hjärtat.

Snittet sys med några diskreta stygn, som tas bort efter någon vecka. Slutresultatet brukar bli endast ett litet ljust streck i huden för varje litet bråck man opererat bort. För att få detta ingrepp utfört krävs att åderbråcken smärtar, ideligen är inflammerade, mycket uttalade, etcetera. Små, diskreta, kosmetiska åderbråck kan man få åtgärdade inom privata vården och priset på det varierar från klinik till klinik.

Lina

Fler frågor!

Fråga vår Expertpanel

Jag vill tipsa en vän om den här sidan!