»Om man varit skadad tidigare löper man ökad risk att skadas på samma ställe igen. Man löper också större risk om man är hungrig eller trött«

Varje idrottsskada är förstås unik, men det finns vissa riktlinjer som gäller de flesta. Här svarar vår medicinexpert Lina Martinsson på nio vanliga frågor om idrottsskador.

1. Vilka är de vanligaste idrottsskadorna?
– Min uppfattning är att de vanligaste är vridvåld mot knä, fotledsstukning och muskelsträckningar.

2. Vilka träningsformer är mest/minst benägna att leda till skador?
– Skador inom idrotten är ofrånkomligt, särsklit inom idrotter med hög intensitet, fart och kroppskontakt. Ju fler timmar idrotten utövas desto större skaderisk. Inom ungdomsidrotten inträffar jämförelsevis få skador, medan vuxna elitidrottare löper större risk.

3. Vad beror det på att vissa skadar sig oftare än andra?
– Sannolikt är det en kombination av fysiska förutsättningar (genuppsättning, miljöpåverkan och dagsform), beteende (genetiskt, miljömässigt, kulturellt, erfarenhet) och yttre påverkan (av andra ting, människor och omgivning såsom väderförhållanden).

4. Finns det tider/tillstånd/åldrar/kön och så vidare, då man är speciellt benägen att skada sig?
– Om man varit skadad tidigare löper man ökad risk att skadas på samma ställe igen. Man löper också större risk om man är hungrig eller trött när man tränar. Med ökad ålder blir samtliga vävnader i sämre skick och man blir generellt mer skadebenägen för varje år. Det som uppväger denna ökade skaderisk är att beteendet förändras så att "det vilda ungdomliga sinnelaget" hos de flesta människpor byts ut mot ett sansat klokt sätt att begränsa sin framfart inom idrotten.

5. Vad kan man generellt säga om behandlingen av idrottsskador?
– Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto mindre blir de negativa effekterna av skadan. Använd sunt förnuft - med det kommer man långt.

6. När ska man söka specialistvård?
– Allvarliga skador, såsom skallskador, bukskador och frakturer kräver omhändertagande på sjukhus.). Akut behandling av lindrigare skador kan skötas på fältet av idrottsmedicinskt kunniga personer.

7. Finns det några grundläggande regler för hur man kan förebygga skador?
– Goda fysiska förutsättningar, det vill säga att man har god styrka och kondition samt är helt frisk, minskar risken att skadas. Det är viktigt att förbereda sig med mat och dryck före passet och vara noga med uppvärmningen. Efter passet förebygger noggrann stretch och ännu mer mat
onödiga skador.
– Det är också viktigt att ha rätt utrustning och följa reglerna inom respektive idrott. De har ju kommit till för att öka säkerheten. Ett tips är också att man lär känna sina egna gränser, så att man känner när man nästan sträcker sig, nästan går in i väggen, nästan kräks - och slutar i tid!

8. Kan man förebygga skador genom att äta viss typ av kost?
– Ja, det är viktigt att man äter näringsrik och varierad kost innehållande fett, kolhydrater och protein samt viktiga vitaminer och därtill tillräckligt med vätska. På vilodagar minst två liter och ännu mer vid träning. I övrigt finns inga bra bevis för att specifik kost skyddar mot idrottsskador.

9. Finns det några myter om idrottsskador som du vill ta död på?
– En vanlig skada, fotledsstukning av det yttre ligamentet kallat "FTA"(fibulotalarligamentet), lindas omedelbart vid skadetillfället. En felaktig uppfattning är att man därefter ska gå på kryckor ett antal veckor för att leden ska läka. Detta är fel och ger mycket större men för den drabbade i längden.
Rätt strategi är i stället att omedelbart dagen efter skadan belasta den lindade foten så mycket som smärtan tillåter, gärna med hjälp av smärtlindrande tablett. Då kommer skadan att läka snabbare och instabiliteten i fotleden blir inte alls lika uttalad. Efter någon vecka ska man börja träna med balansbräda och tåhävningar och göra detta dagligen i 2 månader. Detta är ett dunderrecept vid fotledsstukning!

Jag vill tipsa en vän om den här artikel!