Kropp & Träning

Sju timmar i sängen är idealet
Får du dåligt samvete om du inte sover de rekommenderade åtta timmarna varje natt? Du kan vara lugn. Enligt en omfattande studie utförd vid universitetet i San Diego är din kropp utvilad redan efter sju timmar, och mer sömn än så kan rentav vara farligt. Forskargruppen undersökte sambandet mellan sovvanor och dödsfall hos över en miljon amerikaner i åldrarna 30–102 år.

De som sov åtta timmar varje natt löpte 12 procents högre risk att dö i förtid, medan motsvarande siffror för nio och tio timmars sömn var 17 respektive 34 procent. Enligt studien var risken för tidig död högre även för dem som sov mindre än de idealiska sju timmarna per natt. Sex timmars sömn gav 8 procent högre risk, fem timmar gav 11 procent och fyra timmar 17 procent. Forskarna bakom studien menar att det inte är någon fara om man sover dåligt då och då, men har man satt i system att sova fyra eller tio timmar per natt kan det vara idé att ändra sina vanor.

Journalen.se

Långa barn riskerar övervikt som vuxna
Långa barn blir tjocka som vuxna i större utsträckning än korta barn, visar en amerikansk studie. Forskarna följde utvecklingen hos över tusen barn, som när studien inleddes var mellan två och åtta år gamla. När barnen följdes upp ungefär 18 år senare visade det sig att de som varit långa under uppväxten löpte 2,5 gånger så hög risk att bli tjocka senare i livet. Man vet ännu inte varför längden är en viktig faktor i detta sammanhang. Forskarna tror dock att det kan ha att göra med att långa barn mognar och utvecklas fysiskt tidigare än korta.

Aftonbladet

Nytt »träningspiller« under utveckling
Personer som på grund av sjukdom, hög ålder, extrem fetma eller andra skäl inte kan träna regelbundet, ska i framtiden kunna hålla sig i form med hjälp av piller. Detta enligt en grupp forskare vid Dundee University i Skottland, som håller på att utveckla läkemedel med träningseffekt. När man tränar startar en genetisk reaktion i kroppen, som bland annat innebär en ökad förbränning. Den nya medicinen är tänkt att sätta igång denna reaktion utan fysisk aktivitet. Forskargruppen betonar att regelbunden träning är det bästa för hälsan och att deras medicin ska ses som ett alternativ för gamla och sjuka.

Aftonbladet.se

Stava dig i form
Stavar ses numera inte bara i skidbackarna, utan även i joggingspår, på cykelvägar och trottoarer. Men hur pass effektivt är det egentligen att gå med stavar? För att få svar på den frågan har Korpen genomfört studien »Akuta fysiologiska effekter vid gång på löpband med och utan stavar« i samarbete med Coop hälsa, Bosöns elitidrottscentrum och S:t Görans sjukhus.

I studien deltog tretton medelålders, mindre tränade, något överviktiga kvinnor. De gick på både slätt och lutande löpband omväxlande med och utan stavar, i fyra sekvenser om tjugo minuter. Under testet mättes deltagarnas syreupptagningsförmåga, puls och mjölksyrenivå regelbundet, och man uppskattade tröttheten i armar, ben och andning. Testgruppen hade överlag högre syreupptagningsförmåga och puls vid stavgång än vid gång utan stavar. På slätt löpband ökade syreupptagningsförmågan med i genomsnitt 16 procent.

Tidigare undersökningar har gjort gällande att stavgång ger dubbelt så hög energiförbrukning och syreupptagningsförmåga som gång utan stavar. I den nya studien var inte skillnaderna lika stora, men resultaten befäster ändå att stavgångsträning är en effektiv motionsform.

Omvända tåhävningar botar hälsenan
Många som löptränar drabbas av kronisk akillestendinos, det som tidigare kallades hälseneinflammation. Åkomman är mycket smärtsam och kan hindra den drabbade från att träna och arbeta. Ofta behandlas patienten med antiinflammatoriska läkemedel och kortisonsprutor, men besvären ger sällan med sig förrän den drabbade senan opererats. Forskare vid idrottsmedicinska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå har dock kommit fram till att hälsenesmärtorna inte orsakas av inflammation, varför nämnda medicinering är verkningslös.

Besvären tros istället bero på en tre till fyra gånger högre koncentration av smärtsubstansen glutamin i kroniskt smärtande senor, jämfört med friska. Den metod som i flera studier visat sig bäst om man lider av kronisk akillestendinos, är så kallad excentrisk träning. Genom att regelbundet göra omvända tåhävningar – stå på en kant med hälen utanför och långsamt sjunka ned så att hälsenan sträcks ut – kan man bli helt återställd utan operation.

Dagens medicin

Kost & Näring

Jag vill tipsa en vän om den här artikel!