Jag är glad över operationen!

I artikeln »Jakten efter det sanna kroppsidealet« i nummer 6/7 kommenterade Yvonne Lin personer som utfört plastikoperationer på följande sätt: »Att stoppa in konstgjorda fyllningar i kroppen är på intet sätt naturligt. De här personerna borde söka efter den egentliga orsaken till att de inte mår bra – det är ytterst sällan kroppen det är fel på«

Jag är en vuxen kvinna med starkt självförtroende på alla plan. Under hela mitt liv har jag levt med bara två bröstvårtor. Jag tyckte att det skulle vara underbart att få, inte stora bröst utan bröst över huvudtaget. Jag gjorde en plastikoperation och mår alldeles förträffligt men mådde inte dåligt innan heller. Yvonne Lin är en så pass officiell person inom Fitness, så hon måste tänka på vad hon säger och inte dra alla plastikopererade över en kam.

I stället för att skämmas över att ta till plastikoperation är jag ytterst stolt över att jag var så modig att jag gjorde det.

Lycklig C-kupa

Hej Lycklig C-kupa!
Det var trist att du tog så illa vid dig som du verkat ha gjort. Det var både synd och onödigt eftersom artikeln handlar om en Jakt på en perfekt kropp och inte är inte alls riktad till alla som gjort en plastikoperation. Vi vet att ämnet är laddat men trodde naturligtvis att reaktionen skulle komma från de som identifierar sig med ett »jagande« efter en perfekt kropp. Kroppsfixering med andra ord.

Jag arbetar dagligen med kvinnor som gjort plastikkirurgi av medicinska själ p.g.a av cancer, brandskador eller genetiska faktorer för att ge några exempel. Det går absolut att motivera kirurgiska ingrepp i liknande fall. Men jag arbetar även med kvinnor som lidit av kroppsfixering och som såväl bantat som svält, hetsätit, kräkts eller i vissa fall tagit till plastikkirurgi. Vissa av dem lever i dag med ett nedsatt immunförsvar, allergiska reaktioner, förhöjd kroppstemperatur, amningsproblem som de inte alls hade räknat med kunde inträffa.

I likhet med dig som genomgått en operation och mått bra såväl före som efter så finns de som gått igenom en operation som mått dåligt såväl före som efter. Som offentlig person vill jag ge information och stöd till dessa personer och få dem att inse såväl risker som eventuell framgång. Jag kan bara glädjas åt de som du som bara mår bra och har bra erfarenheter.

Jag förstod inte riktigt vad du menade med »att skämmas över mina illa valda ord«. Det är väl inte så att du tar ansvar över min uppfattning? Självfallet står jag för min egen uppfattning. Jag tror även att du tagit åt dig helt i onödan. Som sagt artikeln riktade sig till en annan målgrupp.

Yvonne Lin

Våga prova!

Tänkte berätta lite hur träningen förändrade mitt liv. Det började med sjukgymnastik på grund av ond nacke och axlar. Fick så erbjudande genom jobbet att träna på ett gym, och tänkte att när jag ändå tränar rygg och axlar kan jag träna resten av kroppen också.

34 år gammal började jag min »karriär« på gymmet. Jag tränade styrka ett par gånger i veckan i ungefär tre år, och kände att jag ville prova något nytt. Jag började med bodypump och det var jättekul! I fjol provade jag bodystep – och nu har jag även provat step up-intervall. Jättekul!

I dag har jag inte alls samma problem med nacke och rygg, och eftersom jag har ett relativt stillasittande yrke känns det skönt att få röra på kroppen. Konditionen och hållningen har blivit bättre och jag har fått massa nya vänner!

Min önskan är att så småningom få råd att gå till en personlig rådgivare, och få mer kunskap om träning samt bra och fungerande kost när man tränar.

Sofie

Månadens Insändare

Livet ändrades! Månadens insändare belönas med ett spakit. Denna månad är det Marina som kammar hem det lyxiga priset. Träningen har inte bara förändrat mitt liv, utan även min framtid och min livskvalitet. Jag var typisk soffliggare för tre år sedan: jobbade, kom hem och satte mig framför datorn. Där kunde jag sitta mellan 2 till 3 på natten, ibland längre. Jag åt 1 till 2 stora måltider om dagen, tränade ingenting – förutom sporadiska fotbollsmatcher med kompisar ungefär en gång i månaden. Jag försökte flera gånger att börja gymträna, men tyckte det var så oerhört tråkigt! Men en dag bestämde jag mig. Det hade startat ett nytt litet gym som hette Norrtälje Träningscenter, jag köpte ett årsmedlemskap och började träna. Först i gymmet. Den här gången fick jag hjälp och instruktioner, så det var lite roligare. Så en dag hände det: jag provade min första klassaktivitet, spinning. Skrattar lite för mig själv när jag minns. Hade ingen aning om vad spinning var, mer än att man cyklade i grupp. Tänkte att det inte kunde vara värre än att cykla på motionscyklarna och valde mina kläder efter det. Stora pösiga byxor och sandaler! Alltså sandaler – kan du se det framför dig? Det gick som det gick… mitt i passet flög min sandal iväg och som tur var missade den instruktören. Jag var frälst! Det här vill jag hålla på med tänkte jag, och nöjde mig inte med att cykla några gånger i veckan. Redan då visste jag vad jag ville göra: jag ville sitta på ledarcykeln. 2 till 3 månader efter att jag blivit medlem blev jag instruktör. Omständigheterna gjorde att jag fick dela på veckans bästa (?) tid, söndagar 17.30. En sak ledde till det andra, träning blev plötsligt och oväntat en central del av mitt liv. Plötsligt var det viktigt med mat och sömn, och till slut så förstod jag att det också var viktigt med vila! Innan jag visste ordet av, ringde jag till en skola för att fråga om deras hälsopedagogutbildning. Visste att det var för sent för att söka, men ville höra mig för. Personen som svarade förändrade mitt liv. Hon tyckte att jag skulle söka ändå, vilket jag gjorde, och kom in på Väddö folkhögskola. Hade två år framför mig och ingen aning om vad jag givit mig in på. Snacka om att halka in på ett bananskal! Nu har jag precis gått ut. Och två år senare ser jag mig själv som en helt annan människa; jag har lärt mig att njuta av livet och mognat oerhört. Mina framtidsplaner är stora och jag har lärt mig massor, men det finns mycket kvar. Förutom spinning är jag numera även aerobicsinstruktör och ska börja köra styrkeinstruktioner. I höst tänker jag starta eget i Stockholm. Målet är att så småningom läsa till PT och väva in det med de kunskaperna jag har med mig från hälsopedagogutbildningen. Har träningen har förändrat mitt liv? Det kan du ge dig på!

Modellen är motbjudande!

Jag tycker att om man tränar sin kropp så ska man se fräsch ut och möjligtvis ha lite muskler och inte tvärtom. På sidan 73 i nummer 5, finns en bild på en tjej i bikini med extremt indragen mage. Tror inte att någon har en sådan mage naturligt, och undrar varför ni förmedlar dessa ideal. Själv reagerade jag när jag såg tjejen och tycker att det ser motbjudande ut med den indragna magen.

För några nummer sedan fanns en artikel om hur kändisarna höll sig i trim, där man kunde läsa om Britney Spears som gjorde ett visst antal situps varje dag. Tycker absolut inte att hon är en bra förebild, mer tycker jag inte att jag behöver säga. Lite motsägelsefullt att en fitnesstidning går ut med dessa bilder.

Hälsningar Elisabeth

Våra modeller har betydligt mer kött på benen än modetidningarnas. Vi försöker hitta en blandning av både slanka och mer muskulösa modeller, då alla inte har samma åsikt om vad som är en bra förebild.

Red.

GI-debatten går vidare!

Köpte Amelia och fann texter om glykemiskt index. Som diabetiker sedan 70-talet är jag en levande termometer på GI; jag och alla hundratusentals diabetiker runt om i världen lever dagligen med upptagningseffekterna av olika födoämnen. Jag tappade hakan när jag läste en del av vad Amelia skrev om GI! Det stod att man får dricka hur mycket juice man vill, eftersom det bara innehåller fruktsocker, som inte tas upp i blodet utan går via levern. Då detta är en medicinsk lögn, undrar jag om det är Amelias journalists egen tolkning eller tror Fredrik Paulún detta?

Vad tycker ni på Fitness om Amelias råd till sina läsare? Har de missförstått, eller är GI så ovetenskapligt som det redovisas i Amelia? Förutom att fruktsockret i juice går otroligt snabbt ut i blodet, då juice inte innehåller några fibrer eller fett som bromasar, så borde Amelia varna sina läsare att det finns många juicesorter med tillsatt socker! Kan man inte bli förtvivlad över alla dumheter som sprids?

Pia

Vi har tagit upp GI-metoden i många nummer av tidningen, senast i sommarnumret där hela vår matbilaga byggde på recept med lågt GI. Vi tror att debatten om GI – som ibland är otydlig eller rentav spårar ur – kommer att fortsätta.

GI-metoden fungerar, som du säger, alldeles ypperligt på diabetiker. Om den passar alla lika bra, råder det däremot delade meningar om.

Vad gäller juice så innehåller det fruktsocker som höjer blodsockret – och om den inte är färskpressad är sannolikheten att den innehåller tillsatt socker ganska stor. Och socker i stora mängder är inte bra för kroppen.

Vi tycker att GI är ett ganska bra mått, men det finns vissa fällor. Fett drar ner värdet (lågt GI är bättre än högt) och det är ju inte bra att äta fett (chips har ett förhållandevis lågt GI, 77, men ingen har väl kommit i form på att äta chips). Det finns många fler liknande exempel.

Vi hävdar att man ska äta för att må bra och orka leva ett aktivt liv. Ett sunt tänkande är a och o – sedan kan den som vill ta hjälp av GI för att hitta rätt livsmedel.

Red.