En av fyra tjejer blir aldrig svettiga av träning

Nästan var fjärde flicka och var femte pojke i grundskolans årskurs 3 uppger själva att de aldrig blir svettiga. Åtminstone inte av träning. Det är ett av resultaten från en stor pågående studie vid Idrottshögskolan i Stockholm.

Text: Christian Carlsson

- Skillnaden i fysisk aktivitetsnivå mellan barnen i årskurs 3 och de i 6:an och 9:an var stor. Jag måste säga att jag är lite överraskad av att så många rör sig så lite redan i tredje klass. Vad orsaken till det är måste jag analysera närmre nu. Slående är också den stora variationen i aktivitet mellan barnen. Så har det inte varit tidigare, men det vi ser i dag är helt klart en polarisering vad gäller fysisk aktivitet mellan en grupp barn som rör sig väldigt mycket, och en annan där man är påtagligt inaktiva, säger professor Lars-Magnus Engström vid Idrottshögskolan.

Totalt 2 000 elever i årskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i det rikstäckande så kallade Skolprojektet, som består av ett antal delstudier. Forskarna har studerat den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån hos barnen, deras fysiska status och hälsomässiga tillstånd samt utvecklingen av ämnet Idrott och Hälsa i skolan. Idrottshögskolan har satsat tre miljoner kronor för en treårsperiod i projektet. Stora pengar när det gäller idrottsforskning. Vetenskapsrådet kommer också skjuta till resurser för en fortsättningsstudie.

- Barnen har flugits och bussats in från hela landet. Det är mycket glädjande att Idrottshögskolan och Vetenskapsrådet genom sina ekonomiska insatser möjliggjort de här studierna. Att en instans som Vetenskapsrådet går in med pengar visar också att det numera finns en vetenskaplig acceptans för idrottsforskningen även utanför idrottens värld, säger Engström.

Ett anmärkningsvärt och nedslående resultat från studien är alltså att ett stort antal barn i årskurs tre måste betecknas som mer eller mindre fysiskt inaktiva. Trettio procent av flickorna och tjugofem procent av pojkarna bedömdes av forskarna ha en låg fysisk aktivitet. I årskurs 6 är motsvarande andel 20 respektive 10 procent. I årskurs 9 ökar andelen inaktiva återigen och uppgår till 28 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna. Det är nästan lika många som i årskurs 3.

- Översätter man de här procentsatserna till antal barn så blir det en mycket stor grupp som sällan får uppleva att tröjan blir svettig. Om de här barnen utgör en medicinsk riskgrupp återstår ännu att se, men det ser onekligen oroväckande ut. Det vi ska göra nu är att analysera olika samband, exempelvis mellan socialgrupp och aktivitetsnivå, säger Engström.

Av studien framgår också att skillnaden mellan könen i vissa fall är stor. Det generella mönstret är att pojkarna rör sig betydligt mer än flickorna. Men det är ett resultat som åtminstone för Lars-Magnus Engström är mer väntat.

- Ja, det är något vi har kunnat se i tidigare studier som visserligen var gjorda på barn i andra årskurser. Man kan väl säga att jag nog hade väntat mig att det skulle vara en skillnad mellan könen, men inte att den skulle vara så här stor. I en annan av studierna har forskarna testat barnens fysiska prestationsförmåga. I testbatteriet har ingått olika styrkeövningar för överkropp och ben samt gripstyrka, liksom ett konditionstest på cykel och en balansövning. När alla dessa tester slogs samman till ett fysiskt prestationsindex framkom ett intressant resultat.

- Det genomsnittliga testvärdet för de olika årskurserna visade sig vara ganska likvärdiga, i synnerhet bland flickorna var skillnaderna endast marginella. Faktum är att de bästa treorna till och med hade bättre testvärden om man jämför med de sämre niondeklassarna. Först trodde jag att jag hade sett fel. Det är onekligen anmärkningsvärt att vissa tredjeklassare har bättre fysik än många som går i nian, i synnerhet när det gäller styrkeövningar. Men det bör nämnas att vi i styrkeövningarna tagit hänsyn till kroppsvikten, det vi har mätt är alltså den funktionella, eller relativa, styrkan, säger Örjan Ekblom som är doktorand vid Fysiologen III, KI, och en av de ansvariga för fystesterna.

Svensk Idrott: Hur förklarar du att elever i trean, sexan och nian har nästan samma index om man tar ut ett genomsnitt?

- Vi har inte hunnit så långt i analysen att jag kan svara på det i dag. Men jag kan i alla fall säga att det här fysiska prestationsindexet belönar alla testresultat lika. Att ha god balans och syreupptagningsförmåga är lika viktigt som att vara muskulärt stark. Men det tycks vara så att spridningen inom en åldersgrupp är större än mellan dem. En intressant fråga är förstås om barnens och ungdomarnas fysiska status blivit bättre eller sämre jämfört med tidigare. Men det är en fråga som det ännu inte går att svara med säkerhet på. Detta är nämligen den första rikstäckande studien där barns fysik testas. Dock finns vissa referensvärden från 1987 (Björn Ekblom), resultaten från skolprojektet håller som bäst på att jämföras med dessa.

Örjan Ekblom vill ogärna gå handlingarna i förväg, men vågar i alla fall sträcka sig till att tendensen är att barnen blivit sämre på några av testerna.

- Det återstår också att jämföra vikten hos de här barnen med dem som testades -87. I andra studier, bland annat en från Göteborg, har man noterat en ökning i kroppsvikten med cirka 0,5 kilo per år. Sannolikt kommer vi att hamna någonstans där också. Det finns ett flertal studier, bland annat från USA och England, som visar att ungdomars energiintag inte har ökat på senare år. Likväl går man upp i vikt. I USA talar man om "the american paradox". Förklaringen till det här är förstås att den fysiska aktivitetsnivån sjunkit, säger Örjan Ekblom.

Jag vill tipsa en vän om den här sidan!