
Jonas Gustrin
|
TRÄNING
Hur förändra
träningen?
Du skrev i februarinumret att för
att fortsätta utvecklas i träningen måste man
förändra den runt var sjätte vecka. Vad menar
du egentligen med att »förändra« träningen?
Räcker det att lägga på mer vikt eller måste
man göra andra övningar? Tack för en jättebra
tidning och frågespalt (den är det bästa i hela
tidningen)!
Cicci
Det
var roligt att höra. Jag har fått ömsom ros och ömsom ris för
det jag skriver, då det i många fall är svårt att ge heltäckande
svar – så även i detta fall.
Att
förändra eller variera sin träning innefattar väldigt många
saker men syftet är detsamma, att minska risken för överbelastning
samt att hindra kroppen från att anpassa sig till träningen.
Om kroppen tillåts vänja sig vid det den utsätts för kommer
träningseffekten gradvis att minska och slutligen utebli. För
att undvika detta kan du regelbundet ändra motståndet (träna
tungt några veckor för att sedan gå ner på lättare vikter och
öka antalet repetitioner).
Du
kan också byta övningar för muskelgruppen eller övergå till
en annan träningsmetod (till exempel pyramidträning, superset,
excentrisk träning eller trädmodellen). Slutligen kan du varva
styrketräningen med annan träning som också belastar musklerna,
som simning, brottning, vissa aerobicsklasser, paddling med
mera.
Det
finns inget som säger att det ena skulle vara bättre än det
andra utan varje individ måste testa sig fram och regelbundet
utvärdera resultatet av sin träning. Om du är osäker på hur
du ska gå tillväga för att nå din målsättning med träningen,
rekommenderar jag dig att rådfråga någon på det gym du tränar.
Jag brukar betona vikten av att vara kritisk till allt man hör
på gymmet, men när det gäller hur man kan förändra sin träning
är de flesta förslag välkomna och värda ett försök.
Jonas
Hur
mäter man muskler?
Jag
har i reportage hos er läst om personer där det står deras vikt,
fettprocent, fettvikt, muskelprocent och muskelvikt. Hur mäter
man det? Jag väger 53–54 kg, är 156 cm lång och har 21,11 i
fettprocent (har en procenträknare, om den nu är så tillförlitlig).
Pia
Fettvikten
kan du lätt räkna ut genom att multiplicera din kroppsvikt med
din fettprocent – i det här fallet 54 X 0,21 = 11,34 kg fett
på kroppen. Om du inte har en procenträknare kan fettprocenten
beräknas med hjälp av kalipermätningar. En kaliper ser ut som
ett slags tång som nyper tag i underhudsfettet på ett antal
ställen på kroppen.
Muskelvikten
beräknas i två steg genom att först subtrahera den fettfria
kroppsvikten (total kroppsvikt minus fettvikt) med skelettets
vikt. Skelettvikten tas fram med hjälp av kalipermätningar över
handleder och fotleder. Summan av fettfri kroppsvikt minus skelettvikt
subtraheras därefter med vikten av de inre organen, så kallad
övrig vikt. Denna övriga vikt beräknas generellt vara skelettvikt
multiplicerat med 1,45. Kvar är nu muskelvikten.
För
att få fram muskelprocent divideras muskelvikten med den totala
kroppsvikten. Formeln för uträkningarna är med andra ord enligt
följande:
Fettfri
vikt – skelettvikt – övrig vikt = muskelvikt
Fettfri vikt = kroppsvikt – fettvikt
Övrig vikt = skelettvikt – 1,45
Dock krävs en van hand för att kalipermätningar ska bli tillräckligt
bra och jag rekommenderar därför att du tar kontakt med en dietist,
personlig tränare eller dylik som har stor erfarenhet av kalipermätningar.
Jonas
Jag
vill skriva träningsdagbok!
Jag
skulle vilja börja skriva träningsdagbok, men är lite osäker
på hur den ska se ut och vad den ska innehålla.
En
träningsdagbok kan se ut på många olika sätt, beroende på dina
egna syften. Generellt är den tänkt som ett hjälpmedel för att
underlätta och effektivisera träningen. Själv har jag den mest
som ett reservminne, för att slippa komma ihåg exakt vad jag
gjort de senaste träningspassen.
Den
kan också vara en psykologisk morot i träningen. I boken kan
du lätt se hur du utvecklats och förbättrat din fysik. Du kan
också se tidiga varningssignaler på överbelastning.
Det
finns färdiga koncept med förtryckta sidor att köpa. De brukar
vara väl uppbyggda men innehåller ofta en hel del som du kanske
inte använder. Om du vill göra en egen träningsdagbok tar du
bara med det du vill ha och strukturerar den så att den känns
logisk och lätt att använda. Du kan exempelvis ha med:
Datum och klockslag
Rubrik på träningspasset (kondition, maxstyrka, snabbhet,
koordination, etcetera)
Tränade kroppsdelar
Träningsintensitet (hög/medel hög/låg, alt. en skala, till
exempel 1–5)
Redovisning för varje övning (set/reps och vikt)
Kommentarer om hur du mår före och efter träningspasset
Kostintag – från att endast notera vilka måltider du ätit
under dagen och när du åt senast före passet, till att noggrant
dokumentera allt du ätit.
Jonas
Fler
frågor!
Fråga
vår Expertpanel